Sanna Nilsson

Igår var det alltså inskrivning på drottning silvias barnsjukhus i Göteborg. Vi åkte kl. halv sju igår morse och både olle och jag somnade om som stockar i bilen o vaknade när vi hade tio mil kvar. :) Resan gick alltså väldigt fort och olle skötte sig fin i bilen, en bindre härdsmälta, men inget som inte lite välling kunde råda bot på.

Det togs prover, vi var på narkossamtal och fick träffa kirurgen som ska operera honom. Man fick väldigt stort förtroende för allihop. Dom visade runt oss på avdelningen som var knökad med barn i olles ålder med allt från bränskador till brutna ben. Finns ingen mer hjärtkrossande syn än korridorer med små barn, kopplade till monitorer och med stora bandage överallt.. Men barn är helt otroliga och tåliga. dom klarar det mesta och ofta med ett leende på läpparna!
Vi träffade också en kille som var lika gammal som olle och som ska göra samma operation på måndag. på narkosen berättade dom att det görs runt 40 - 50 sådana opertioner som olle ska göra, varje år.

men nu är vi alltså hemma på "permission" :) Vi åker tillbaka i morgon em eller tidigt måndag morgon, det beror på när vi får operationstid. den preliminära tiden är vid lunch, men om det barnet som är nummer ett på mogonen skulle få en infektion så kan olles tid bli flyttad. vi vet säkert på söndag.

Idag bli det jobb. Det är balen i Vetlanda idag så det blir till att göra fin fina frisyrer. i em. är vi bjudna hem till anki på middag. ska bli himla skönt att slippa laga mat själv! :)

Onsadg= jobb
-men inte förens i eftermiddag. börjar vid Tre idag

innan dess ska jag hinna med ett tandläkarbesök. ska äntligen få behandling för min tandvärk. hoppas inte dom drar ut den, inte idag iaf..
har väl inte direkt tandläkarskräck men jag vill ju kunna jobba i em. och jag antar att man blir lite mörbultad efteråt.

Olle har blivit en riktig vilding, helt galen! måste verkligen vara med honom precis hela tiden. han ställer sig mot ALLT! såfort han får en chans så kryper han till hundens matplats o slår ut vattenskålen eller slår i skålarna. så just nu så är det det enda som jag gör. hinner lixom inget annat! :D
-men det e ju så det ska va!

Ha en bra dag!

Ny vecka, nya tag.

Helgen har varit ganska lugn. I lördags var det 30 års fest. Olle var med och skötte sig utmärkt. Somnade i vagnen vid nio tiden sen knatade vi hem framåt halv tolv, jag la honom i sängen utan att han ens öppnade ögonen o sen somnade jag också som en stock, är helt klart ingen kvällsmänniska. vi vaknade vid sex, olle pigg som en mört - jag, inte lika pigg

kände lixom att det inte är värt det längre, ska man ut en kväll ska man se till att ha barnvakt - inte på kvällen, för det var roligt att ha honom med, utan på morgonene efter. :)

Jag vill vara pigg och glad varje dag för olles skull. Tror man får ett glatt barn om man är en glad mamma!

igår var alltså av förklarliga skäl vääääldigt lugn. (alltså inte för jag var bakis, utan för att jag var väldigt trött, vill absolut inte bli berusad när jag har hand om min lilla prins) gick och hämtade bilen framåt dagen och åkte och plockade liljekonvaljer- mina absoluta favoritblommor.

nu sitter jag här med jävulsk tandvärk, den har smygit sig på hela helgen, fick en akuttid idag som jag var tvungen att avboka, hade ingen barnvakt tyvärr. trodde jag skulle klara mej men fick en tid på onsdag men jag vet f*n inte om jag pallar gå tills dess.

Om jag ändå hade min älskade mamma här! livet vore så mycket härligare då, och lite lättare. önskar att hela min familj fanns här och mina vänner också.

-har jättefina vänner här också såklart, men saknar mina kalmarbrudar <3

Nu ska jag ta två panodil o slänga mig i sängen!

      

Denna veckan har bara rusat förbi. är nog för jag jobbat lite extra denna veckan.

Idag var det dags att lämna in ett urinprov från olle inför operationen. och det är inte det lättaste att lyckas på ett sådant från en liten bebis. var viktigt att det var morgonurin till på köpet.
Så i morse gick det undan vill jag lova, och det var så det skrek, men jag han fram med röret.

men det börjar kännas väldigt nära nu, blir mer och mer nervös. Även om jag känner mej trygg med vården han kommer få så är jag väldigt nervös, speciellt för narkosen och allt kring den.
 sist han opererades lämnade vi honom innan han hade fått några mediciner alls, undrar hur det blir denna gången. vet faktiskt inte om jag vill vara med honom när han sövs, vill ju inte att han ska behöva se mej ledsen och jag vet inte om jag kommer hålla en god min. vet ju hur jag var sist och det är inget jag vill att han ska behöva se, då kommer han bli orolig och stressad helt i onödan
-vill inte han ska märka att något läskigt är på gång!

Den psykiska stress jag kommer gå igenom är fruktansvärd och jag ska behöva gå igenom det två gånger till på köpet. självklart är det ju min lilla underbara son som det är mest synd om, men han vet ju som tur var inte vad som väntar honom.

är jag självisk?

Att som mamma behöva se sitt barn nedsövd, med slangar i händer, fötter och näsa, med alldeles dimmiga ögon och helt utan energi är inget jag önskar någon i hela världen. mitt hjärta krossas.
är tyvärr alldeles för många som behöver uppleva detta.

men det är mer än en vecka kvar, får försöka släppa det i helgen och ha lite roligt för i morron blir det 30 års fest.
-mycket roligt ska det bli..

och för att få lite positivitet i detta inlägg så kan jag ju berätta att olle har krypit idag, han har ju länge tagit sig fram som en torped på mage, men idag kom han upp på knä och kröp, dock kom han ju på att det går mycket fortare på mage så det blev inte så länge.

-men att han ska börja krypa e typ min högsta önskan just nu, så han kan ta sig fram utan att behöva kasa på magen, det kommer han ju inte kunna göra på ett ett tag .
-nej Sanna, don´t go there! 

Nu tar vi helg och den ska bli kuuuul!


kram på er!


                                                                                                                                                                                                                                                           

Det är mer än två år sedan nu, två år sedan jag och världens bästa Sandra öppnade Studio Sassa.
-Vår underbara Salong.

och jag ÄLSKAR den. varje dag man går till jobbet vet man att man kommer ha en bra dag! med så många skratt som vi haft tillsammans har vi garanterat förlängt livet med ett par år!

Sandra Ceylan och Evelina Claesson - världens bästa kollegor.

Då var det sagt.. haha

dagen har bestått av manifestation mot nedläggningen av barnmottagningen i vetlanda.
är det inte sjukt att det inte finns en barnmottagning här??  om olle blir sjuk eller får feber är det ju väldigt viktigt att vi lämnar ett urinprov direkt för att utesluta en urinvägsinfektion (det vore katastrof om han hade det i.o.m den kommande operationen) så måste vi alltså åka till Eksjö - sjukt är det!

Sen blev det lite jobb nu i em, och som vanligt fick vi oss ett gott skratt!

-tack för det Sandra! <3

Ja för idag är det faktiskt det. Natten har varit mycket bra tycker jag, skulle vilja få bort nattmålet bara. börjar bli lite tröttsamt!
-någon som har tips på hur?

olle somnade 19.30 och vi gick upp 06.50 ( mat vid tre och blöjbyte vid fem) 

som tur är så slukar han maten o somnar direkt så det känns rätt ok ändå.

Nu gör jag som dom flesta morgnar - kollar på vakna med the voice.
måste vara det bästa som finns på morgonen. för övrigt blir förmiddagen ganska lungn för i em. blir det jobb som vanligt på onsdagkvällar!

och olle?, han röjer just nu i sin gåstol, lamporna i dom låga fönstrerna ligger risigt till. <3    


ha en bra dag

Olle börjar bli lite för stor för sitt eget bästa! - älskade gullunge <3

han vill så mycket mer än han klarar av. igår ställde han sig upp för första gången av egen maskin.
-han krälade runt i hallen och rätt vad det var så bara stod han där mot skohyllan, stolt som en tupp! <3

efter det fick han ett sjuhelvetes självförtroende och reser sig nu mot allt!!
Det värsta med detta, som låter som en solskenshistoria är att han släpper bara!!!, tar en sko o SLÄPPER. så det vill till at man är med i svängarna!


Dagarna springer iväg, tiden går för fort.
snart har han hår på konstiga ställen o tjejer som springer o svärmar - hua!

natti natti

10 April döptes olle, bättre sent än aldrig. :)
dock tyckte Olles Fadder / gudfar att det var mååååånga kilo för sent! hahah

dagen blev jättebra! trångt blev det. men finns det hjärterum finns det skjärterum (stavning?)

gjorde dock ett stort fel! jag gav kameran till min far i kyrkan! har därför typ inga bra bilder från dopet.



här är iaf dom flesta av alla hans jättefina presenter